Årskrönika

Det hände några ganska dåliga saker 2010. Och några ganska bra. Med all säkerhet kommer det göra det även nästa år.

God Jul

Tyska skräckväder. Polska snöchocker. Rysk superkyla. Och så traditionellt svensk aningslöshet i kombination med dåligt underhåll och planering. Just nu är det dagen före julafton. Läser om komplett, totalt och episkt FAIL i infrastrukturen. Köer och stillastående saker överallt. Inget funkar söder om huvudstaden.

Men nu har den kommit. Julen. Hoppas den blir god. När du väl kommer fram dit du ska.

#prataomdet

Läs: http://twitter.com/#!/search?q=%23prataomdet

http://prataomdet.wordpress.com/

En annan sida

Jag hade väldigt gärna deltagit i TEDWomen, som avslutas idag. Varför? Därför att jag vill höra mer kloka saker från människor som har idéer, kunskap och förmågan att förändra. Jag upplever ofta att kvinnor inte tar, eller får, samma plats som män i de sammanhang jag arbetar i. Vilket känns konstigt. Eftersom det ofta är kvinnor som vänder upp och ned på sanningar, tänker från en annan sida och lyckas förnya och utveckla saker snabbare, effektivare och klokare.

Kolla in presentationen med Halla Tomasdottir. Ett annat sätt att tänka ekonomiskt. Oerhört tilltalande. Hon pratar om "doing emotional due dilligence". Eftersom det ju faktiskt är människor som fattar ekonomiska beslut. Inte excel-ark.

Bara en sån sak.

första statsmakten, wikileaks och tredje statsmakten

Hörrni, kan vi inte diskutera Wikileaks? Jag hörde en diskussion på radion häromdagen med tre svenska journalister. De representerade både press och etermedia, tror jag. Det visade sig att ett par av dem var rätt kritiska till Wikileaks.

Att värlsfrånvända diplomater som frystorkats i ambassadmiljöer ett helt yrkesliv inte gillar Wikileaks är knappast förvånande. De ogillar ju offentlighetsprincipen och använder sekretess så ofta som det är möjligt. Men att journalister, granskare, inte gillar öppenhet känns mer uppseendeväckande.

Vad handlar det om? Att granskarens makt försvagas när källorna står vidöppna för alla? Eller är det något annat. Såg en sån där pajig webbundersökning på nån av de svenska tidningarnas webbplatser att 42 procent av läsarna tyckte det var dumt att Wikileaks fanns, typ.

Jag tror att jag tycker Wikileaks är något fantastiskt. Att transparens är bra och att ju mer kunskap som frigörs desto bättre blir min möjlighet att ta ställning och påverka. Just nu har jag väldigt svårt att förstå att någon kan ha något emot det.

allmosesamhälle

Katrin Zytomierska samlar in pengar och gåvor för att ge fattiga barn i Sverige en någorlunda Jul. Detta har gett upphov till en hel del åsikter och alla ba: åååh,vilka party poopers som ska hålla på och snacka om Alliansens hjärtlösa politik så fort någon vill göra något bra.

Utan att diskutera blockpolitik i detalj vill jag bara nämna att det är ganska enfaldigt att inbilla sig att alla som röstar på Alliansen skulle vara hjärtlösa svin. Jag höftar att ungefär lika många som av egoistiska skäl röstar på Alliansen röstar av egoistiska skäl på det Rödgröna blocket. Jag tror ändock att människan i allmänhet och i grund och botten är en god varelse, att de flesta röstar utifrån vad de tror är det bästa för Sverige, men jag är samtidigt helt övertygad om att Alliansens politik inte "gör tårtan större för alla" utan skapar ökade klyftor och detta ser jag som något problematiskt och något negativt utifrån ett samhällsperspektiv.

Men åter till Katrins välgörenhet. Ett fantastiskt bra initiativ på ett sätt. Hon och de som hjälper till kommer att göra många familjer glada i Jul. Det jag saknar är dock ett problematiserande av dessa familjers behov. Om vi inte frågar oss varför vissa barnfamiljer är fattiga och inte har råd att fira jul kommer vi aldrig att bli av med fattigdomen. Att ge utan att fråga sig varför dessa människor behöver ens hjälp kommer att legitimera ett samhälle där vissa har och vissa inte och de som inte har blir beroende av de rikas välvilja. Sen så hamnar vi där i ett samhälle där folk får nya drömhus på TV av en dampig programledare med alldeles för mycket hårvax och ingen undrar varför dessa familjer lever under sådana odrägliga förhållanden.

Vi medborgare har ett kontrakt med staten. I detta kontrakt ingår bland mycket annat ett statligt ansvar att leverera medborgarna vissa politiska nyttigheter.

Glöm inte det.

Schweden, Schweden

Låt mig citera Google:

Google presenterar årets största svenska söktrender 2010
2010-12-06 12:00

Google har sammanställt ett antal trendlistor över vilka ord som vi sökt mest på i Sverige under 2010. Listorna ger en bild av intressanta trender i det svenska samhället. Statistiken visar bland annat att dokusåpastjärnor som Maria Montazami och Kim Kardashian har varit populära under året liksom artisterna Justin Bieber, Lady Gaga, Robyn och Eric Saade. Andra trender som man kan avläsa är att svenskarna fortfarande gärna åker till New York och Barcelona, tittar allt mer på TV på nätet och att intresset för att laga tzatziki och Flygande Jakob ökat markant.

Egentligen behöver det inte kommenteras. Titta hos källan. Svenskarnas vanor på Google är... fascinerande.

Låt mig citera Sir Prankmonkey från en tweet i ärendet:

TEORI BEKRÄFTAD: Folk ÄR lata och fullständigt dumma i huvudet.

Ungefär där befinner jag mig nu också. Jag förstår verkligen inte. Kanske är det likadant över hela världen. Troligen. Men... allvarligt talat. Vad är det frågan om? Aldrig tidigare har kunskap funnits tillgängligt så snabbt och enkelt.

Eller?

Utrikespolitik och pojkar

Det är på något sätt väldigt talande att Wikileaks senaste avklädning av diplomatin tar rejält med plats i mediebruset samma dag som Foreign Policy listar vad de kallar de hundra största tänkarna just nu. 

Pojkar, pojkar, pojkar.

När världen blir transparent och byxorna dras ned finns där nästan alltid samma sak. En pillesnopp.

Den djupare innebörden av detta får ännu anses oklar.

reklam

Att köpa reklamplats för stortavlor är dyrt. Att permanent parkera ett vrak på en bro över en hårt trafikerad förortsled och sätta upp en banderoll är billigare. Jag känner mig spammad på något sätt. På en annan bro, närmare stan, sitter en banderoll med en annan URL. Den leder till en så kallad patriotisk hemsida.

Porr och patriotism. Jag bor på södra sidan.

Modernt

iPad. Ganska modern.
Kändisskvaller av kvällstidning. Inte modern.

Kombon? 2010 i november toppar Expressens skvallerapplikation listan över nedladdade appar i Appstore för iPad i Sverige. I världens mest jämställda, icke-korrupta och moderna land.

Det spricker.

Vem vill leda?

Jag tycker det skulle kännas mer förtroendeingivande om människor sökte ledarskapet. Ställde sig själva till förfogande istället för sina platser. Aktivt ledarskap istället för passivt. Allt det som händer med Socialdemokraterna just nu är vansinnigt intressant, spännande och talande.

Vilset och osäkert.

Det är då människor som vill något på riktigt behövs. Människor som inte bara vill att människor ska uppfatta saker som bra, utan till och med vill göra bra saker.

Det ska bli spännande att se om sådana människor fortfarande finns i partiet som byggde det här lilla frostbitna kungariket i norra Europa.

Televisionshelvetet

Jag tror det finns en särskild plats i helvetet för de kommer på olika programformat där klåpare som du och jag visas upp som freaks på bästa sändningstid. För att klåpare som du och jag ska kunna skratta åt dem och känna oss lite bättre. Lite smartare, smalare, snyggare, starkare, rikare eller snällare.

På den platsen i helvetet kommer allt filmas. Hela tiden. Men ingen kommer titta. Förutom de som filmas. Vilket blir det jobbigaste för de som hamnar där. Att ingen jävel bryr sig.

Sverige och kampen för alla människors lika värde

Idag har det varit partiledardebatt i Sveriges Riksdag. Jag fastnade särskilt för något Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin sade.

– SD är en osvensk företeelse och ska så förbli. Aldrig ska kampen tystna för alla människors lika värde, sa Mona Sahlin.

Jag är trött på den självbelåtna bilden många i mitt land har av landet Sveriges kamp för alla människors lika värde. Känslan jag har är att den kampen i själva verket är ett hjärnspöke. Att landet Sverige, liksom de flesta andra nationalstater i själva verket bygger på en unken gammaldags människosyn där vi och dom är själva definitionen av landet Sverige.

Jag har några blandade indikatorer som fastnat i mina tankar.

Judepassen
Som jag förstått det ville Hitler och nazisterna utvisa alla judar. Deportera dem. Men i Sverige ville vi inte ta emot några främmande element. Så vi lyckades förhandla fram J-stämplingen av tyska judars pass. Så vi kunde avvisa dem direkt vid gränsen. Och tvinga hem dem till förintelsen. Detta är min grova förenkling och uppfattning.

Rasbiologin
I januari 1920 motionerade högern och Socialdemokraterna tillsammans om upprättandet av Statens institut för rasbiologi. Mycket har skrivits om vad institutet gjorde och vad dess syfte var. Bland annat har P3 Dokumentär gjort ett ganska bra arbete om det. Jag tänker att det handlade om samma mekanismer då som nu, hur vi ensamma och ängsliga svenskar skulle slå vakt om oss själva, vårt ursprung och framtid. Utan att smutsa ned våra gener eller vårt samhälle med inflytande från andra delar av världen.

Massdeporteringar av människor till Irak
Var tredje vecka går charterplan söderut. Till Irak. Ungefär sjutusen människor vi tagit emot som flyktingar ska nu avvisas. Nu är det nämligen fint och lugnt i Irak enligt svenska myndigheter. Så den svenska gränspolisen deporterar med hjälp av Frontex människor i rasande takt. Att FN:s flyktingorgan UNHCR protesterar spelar ingen roll. Det är ju inte vårt ansvar.

EU anlitar Khaddafi för att stoppa flyktingar från Afrika
EU, och därmed också Sverige, anlitar Libyen och dess diktator Khaddafi för att stoppa flyktingströmmar från Afrika. För fem miljoner euro om året lovar den gode diktatorn bidra till att Europa inte blir svart. EU-kommisionär Cecilia Malmström undertecknade avtalet.

Social turism
Har du glömt landsfader Göran Perssons innovativa begrepp "social turism"? Det börjar få några år på nacken. När EU fick nya medlemmar från öst oroade sig ett ganska stort gäng knasiga beslutsfattare för att alla människor från dessa länder skulle komma till Sverige och parasitera på vårt finfina socialförsäkringssystem. Dessutom skulle de dumpa LO-fackens löner eftersom de jobbade mycket billigare.

Den som vill kan säkert ifrågasätta mina känslor. För det krävs rätt mycket fakta för att belägga dem. Men, nu råkar de vara just känslor. Som jag känner väldigt starkt. I landet jag lever i finns det inga större ideologiska skillnader i synsätt på vem och vilka som ska få leva, arbeta och bo. Våra gränser är fortfarande ganska stängda. Trots att vår hållbara utveckling egentligen borde bygga på att vi öppnade gränserna och försökte locka hit människor från hela världen. Människor som kan bidra med kunskap och resurser.

Det finns människor som på allvar tror att Sverige är världens modernaste och bästa land. Om vi var det, skulle inte ännu fler människor vilja komma hit då? De flesta människor i världen vet inte ens vad Sverige är. Och de som faktiskt kan tänka sig att komma hit, de stänger vi ute.

Eller vad då vi? Jag gör det inte. Men i mitt namn fattar politiker och myndigheter dagligen beslut om att deportera andra människor. Eftersom nationalstaten, folkhemmet och välfärdsstaten inte klarar av att växa på ett smart sätt.

Men det är inte politikerna eller myndigheterna som är det riktigt jobbiga. Det jobbiga är att de allra flesta i landet inte bryr sig. Ingen gillar en sverigedemokrat. Men det är heller ingen som är särskilt sugen på att bjuda in människor från andra världsdelar.

• Facebookgruppen Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack har 342 325 medlemmar.
• Facebookgruppen Sverigedemokraterna ur riksdagen - Ja tack har 180 941 medlemmar.
• Facebookgruppen Ingen människa är illegal har 4272 medlemmar.
• Facebookgruppen Välkomnande Sverige! Öppenhet - Gemenskap - Mångfald har 807 medlemmar.
• Facebookgruppen Aktion mot deportation har 708 medlemmar.

– SD är en osvensk företeelse och ska så förbli. Aldrig ska kampen tystna för alla människors lika värde, sa Mona Sahlin.

Kanske. Kanske inte. Känslan jag får i mitt land just nu är att det där uttalandet behöver kompletteras. Här är mitt förslag. Så att vi är tydliga mot omvärlden. Ärliga.

Aldrig ska kampen tystna för alla människors lika värde. Men ni är mer värda om ni inte kommer hit.

Med vänlig hälsning
Medborgarna i kungariket Sverige

Placera i fack

I Tyskland börjar man skolan vid sex års ålder (med vissa undantag) och man börjar redan i tioårsåldern att sortera in elever i fack utifrån deras betyg. Valet står mellan "Hauptschule", "Realschule" och "Gymnasium". Den förstnämnda leder fram till en yrkesskola, Realschule ger en examen som berättigar eleven att senare gå en fackskola. Man får en medelmåttas karriär. En examen från ett Gymnasium ger eleven tillträde till studier vid universitet och högskolor.

I Sverige har man nu börjat gå samma väg.

Calle Schulman har deppat ihop (länk fixad)

Calle Schulman uttrycker i ett inlägg in stora sorg över att hans uppdragsgivare Kanal5 lägger ner planerna på programidén Celebrity Rehab. Han menar att "de deltagare som faktiskt var med på skeppet VILLE ju verkligen det här. Visst fick de pengar för att ställa upp. Men det är oviktigt i det här sammanhanget. För de behövde hjälp. På riktigt. Skit i kamerorna, skit i om någon tjänar pengar - de här människorna behöver fortfarande hjälp. Innan det är för sent. Nu har den här möjligheten ryckts ifrån dem. Och det gör mig ledsen."

Man skulle kunna plocka isär hans inlägg och diskutera konsekvenserna av tv-program som slår mynt av folks olycka och behov av att tvätta sin byk i offentlighetens ljus. Man skulle kunna ifrågasätta varför han överhuvudtaget inte funderar på huruvida ett tv-program är den hjälp dessa kändisar behöver och att dessa människor kanske nu istället väljer att söka sig till en mer lämplig, mindre offentlig hjälp. Jag finner det helt otroligt att Calle Schulman verkar inbilla sig att detta program var de tänkta deltagarnas enda chans att bli av med sina missbruksproblem men det som är allra mest bemärkansvärt är att han själv nyligen producerat ett program vars deltagare om några år hade varit perfekta deltagare för detta Celebrity Rehab och att han inte för en sekund reflekterar över denna koppling.

Vinnaren dör först

I mataffären, tunnelbanan, på trottoaren, övergångsstället, museet, caféet. I parkeringshuset, på motorvägen. Överallt ligger människor och flåsar mig i nacken. Vill ta sig förbi. Fort, fort. Snabbare. Öka. Kör om eller bli omkörd. Vi tävlar. Hela tiden. Bråttom, bråttom. Bevaka positionen. Klättra uppåt, framåt. Kliv över, på och trampa till. Sucka högt om det går för långsamt. Tackla undan de svaga. Varje dag är den sista. Det som inte händer nu händer aldrig. Snabbare. Hetsigare. Tävlingen vilar aldrig.

Första pris? Vinnaren dör först.

nya vänner

Cecilia Malmström, EU-kommissionär, har varit och skrivit avtal med Libyen, rapporterar Sveriges Radio. Det handlar om att EU ska ge Khadaffi 60 miljoner euro för att ännu mer effektivt se till att flyktingar från afrikanska länder inte tar sig till Europa. Bland annat handlar det något som kallas "effektivare gränskontroller". Låter ganska våldsamt i mina öron. Sedan tidigare fanns en uppgörelse som gjorde att Libyens flotta stoppade båtar med flyktingar. Nu vill vi i Europa tydligen att det ska tas i lite hårdare.

Åkesson och Wilders är inte våra vänner. Men Khadaffi är det. Vi gillar olika.

Sverigedemokraterna och Internet

Före valet 2010 var det vissa som förutspådde att den svenska valrörelsen skulle ta efter Obamas framgångsrika kampanj där han skickligt utnyttjade internet och sociala medier för att sprida sin politik och engagera sina väljare.

Nu efter valet är det många politiska analytiker som sagt att så inte blev fallet i Sverige. Här hade visserligen alla partier såväl Facebook som Twitter och körde valfilmer på Youtube. Men det lyfte aldrig riktigt enligt bedömarna. Och det har de väl till viss del rätt i. De etablerade partierna körde mest business as usual med torgmöten samtidigt som de lät ett fåtal medarbetare i periferin ansvara för "det där med internet".

Men det finns ett undantag. Sverigedemokraterna. Alla som regelbundet läser ett någorlunda brett antal bloggar eller nätpublikationer kan inte ha missat att det varje gång som någon skrivit om Sverigedemokrater eller integrationspolitik så har det så gott som alltid följts av kommentarer som uttrycker sympati för Sverigedemokratisk politik eller kontrakritik mot meningsmotståndare. Oftast inte bara en kommentar utan flera. De som kommenterar är debatthungriga och på hugget. Ideologiskt övertygade och utrustade med argument som avväpnar den som slentrianmässigt eller aggressivt avfärdar dem som rasister.

Min bedömning är att det här är en ytterst medveten taktik av partiet. Man har mobiliserat och utrustat ett flertal sympatisörer på gräsrotsnivå med teknisk kunskap att kunna söka av nätet efter aktuella bloggar och tidningsartiklar samt utbildat dem i partiets grundläggande retorik och argumentation.

Det här är en uppgift för etablerade partier och andra meningsmotståndare till Sverigedemokraterna att ta tag i. Ta internet på allvar. Ge er ut och debattera. För det är på internet som Sverigedemokraternas väljare finns. Vinn tillbaks dem med vettiga argument och vettig politik. Ni har fyra år på er.

Aktivism

Jag tolkar Burgshki ungefär så här.

Programförklaring

När jag för första gången ska blogga tillsammans med andra under något sånär seriösa former känner jag att det kan vara läge att börja med att ge en högst personlig programförklaring. Varför har jag valt att blogga här och hur kommer jag att göra det?

Varför

Därför att jag respekterar mina medskribenter och tycker att det är ett intressant experiment. I våra diskussioner inför det här enkla samarbetet fanns en ambition att göra något seriöst och som samhället och världen ser ut idag känns det rätt att ha en plats att vara seriös på. För att det är viktigt att ta ställning idag. Ta ställning för det som är mänskligt. Ta ställning för tolerans och medmänsklighet. Ta ställning för det som är rätt.

Hur

"Gräv där du står", är en gammal skrivarklyscha som får bli mitt ledord här. Jag utgår ifrån mig själv och den verklighet jag bor i, arbetar i och läser om. Till skillnad från min privata blogg kommer det inte att bli några inlägg om det privata. Förhoppningsvis inte heller något som andra uppfattar som flams.

Värderingar

Som den priviligierade svenske medelklassman jag är så är jag såklart färgad av min egen tillvaro och bakgrund. I den finns svensk småstadsuppväxt, akademisk utbildning och socialliberala värderingar. Liberal i det att jag tror starkt på de mänskliga fri- och rättigheterna och behovet av dessa principer för ett bra samhälle. Social på så vis att jag samtidigt har en negativ syn på mänskligheten som den svaga varelse vi trots allt är. Vi behöver reglera hur vi beter oss mot varandra och hur vi ska ställa upp för varandra när vissa har det svårt.

Det får räcka så. Nu får mina inlägg tala för sig själva.

Bröstcancerforskningen

Jag låter bli att kommentera huruvida Rosa Bandet är ett smart vis att samla in pengar och skapa uppmärksamhet kring bröstcancer och forskning, men följande är det garanterat inte:

One of my friends has suggested that we women should do something special on facebook in order to increase awareness of October Breast Cancer Awareness month. It's so easy to do, that I'd love you to join in to make this a memorable online event. Last year, the idea was to post the colour of the bra you were wearing on facebook...and it left men wondering for days, why women were posting colours, seemingly at random. This year's game has to do with your handbag/purse, where we put our handbag the moment we get home; for example "I like it on the couch", "I like it on the kitchen counter", "I like it on the dresser". Well u get the idea. Just put your answer as your status (i.e. don't respond to this message, but put it on your status) - and cut n paste this message and forward to all your FB female friends to their inbox. The bra game made it to the news. Let's get the purse in as well and see how powerful we women really are!!! REMEMBER - DO NOT PUT YOUR ANSWER AS A REPLY TO THIS MESSAGE- PUT IT IN YOUR STATUS!!! PASS THIS TO EVERYONE YOU KNOW!!!

Jag kan inte på något vis förstå hur detta påhitt skulle främja bröstcancerforskningen. Det enda det handlar om är att folk vill finna förevändningar för att bete sig barnsligt. På vilket sätt skulle detta fjantande och koketterande visa hur kraftfulla vi kvinnor är? Ovan idé snarare förstärker bilden som gärna målas av kvinnor som fnittriga, bubbelgumstuggande och enbart intresserade av kläder och skor, när det är precis tvärtom då forskningen kring bröstcancer har varit en föregångare med att organisera vården. Man har kunnat kombinera flera saker samtidigt som strålbehandling, mammografi med mera. Det har blivit ett multidisciplinärt område med stora forskningsmöjligheter som har gjort att många läkare intresserat sig.Vidare, av Cancerfondens anslag gick i särklass mest till bröstcancerforskning: 52 miljoner kronor.

Men Facebook är precis som vanligt en plats där människor sväljer andras idéer åsikter och utan vidare reflektioner för dem vidare.

En dag på Skansen eller i Riksdagen?

Paraderande soldater som spelar maktmusik. Makthavare som böjer på nacken i kyrkan. Och ställer sig i givakt för kungen, drottningen, prinsar och prinsessor. Folkdansgille och flaggparad. En kung som berättar om vad som är viktigt.

Så går det till när våra folkvalda riksdagspolitiker samlas för att ta viktiga beslut för framtiden.